Hoppa till innehållet

Pekka Vasala

Från Wikipedia
Pekka Vasala
Pekka Vasala
Pekka Vasala

Pekka Vasala.

Friidrott, herrar

Nation: Finland Finland

Olympiska spel
Guld München 1972 1 500 m

Pekka Antero Vasala, född 17 april 1948 i Riihimäki, är en före detta finländsk medeldistanslöpare, tävlande först för Riihimäen Kisko och sedan för Mäntsälän Urheilijat. Han är en av de berömda finländska V-löparna (Väätäinen, Viren, Vasala och Vainio) som rönte stora framgångar på de internationella löparbanorna på 1970-talet. Vasala är olympisk guldmedaljör på 1 500 meter och flerfaldig finländsk mästare på 800 meter och 1 500 meter.

Idrottskarriär

[redigera | redigera wikitext]

Pekka Vasala blev finländsk juniormästare på 800 meter 1967 och på 1500 meter 1968[1]. Sistnämnda år blev han uttagen i den finländska friidrottstrupp som fick åka till de olympiska spelen i Mexico City. I landskampen Norge-Finland som arrangerats i Oslo i september samma år hade Vasala i 1500-metersloppet förbättrat sitt personliga rekord med fem sekunder och löpt i mål på 3.41,8 - slagen endast av norrmannen Arne Kvalheim[2]. Den 18 oktober startade Vasala i det olympiska försöksheatet nummer 4, där han underpresterade och slutade på nionde plats av elva löpare med tiden 4.08,5[3]. Han var nära 23 sekunder efter heatets segrare, amerikanen Jim Ryun. Vasala hade insjuknat strax efter ankomsten till Mexiko och efter loppet låg han sex timmar i ett vilorum på stadion, innan han kunde bege sig tillbaka till förläggningen[2].

Vid EM 1969 kvalificerade sig Vasala för finalen på 1500 meter, där han slutade på nionde plats. Historien återupprepade sig två år senare vid EM 1971 på hemmaplan i Helsingfors, då han återigen blev nia i finalen[1].

Münchens Olympiastadion, arenan som 8 september 1972 först såg Lasse Virén ta guld på 5 000 meter. En halvtimme senare ordnade Pekka Vasala på 1 500 meter dagens andra guld åt Finland.

Vid de olympiska spelen i München 1972 ställde Vasala igen upp på 1500 meter. Den 8 september löpte han i försöksheat nummer 6, som han vann på tiden 3.40,9. Dagen därpå förbättrade han sin tid till 3.37,9, då han i den tredje semifinalen löpte in som tvåa med samma tid som segraren Rod Dixon från Nya Zeeland. Ännu en dag senare löptes finalen. Med 50 meter kvar av upploppet [4] passerade Vasala den dittills regerande olympiamästaren på distansen, kenyanen Kipchoge Keino, och segrade på tiden 3.36,3[5]. Det var Finlands andra olympiska friidrottsguld inom loppet av en halvtimme, då Lasse Virén strax innan hade segrat i finalen på 5000 meter.

Vid EM 1974 blev Pekka Vasala sexa på 1500 meter.

Pekka Vasala är farbror till den finländske medeldistanslöparen Samuli Vasala.

  • 1968 – 1500 meter, utslagen i försöken
  • 1972 – 1500 meter, guld
  • 1969 – 1500 meter, nionde
  • 1971 – 1500 meter, nionde
  • 1974 – 1500 meter, sjätte
  • 1971 – 1500 meter, utslagen i försöken

Finländska mästerskapen

[redigera | redigera wikitext]
  • 1968 – 1500 meter, brons
  • 1969 – 800 meter, brons
  • 1969 – 1500 meter, guld
  • 1969 – terränglöpning (lag), guld
  • 1970 – 800 meter, guld
  • 1970 – 1500 meter, guld
  • 1971 – 800 meter, guld
  • 1971 – 1500 meter, guld
  • 1971 – 4x1500 meter, guld
  • 1972 – 800 meter, guld
  • 1972 – 4x800 meter, guld
  • 1972 – 4x1500 meter, brons
  • 1974 – 4x800 meter, guld
  • 1974 – 4x1500 meter, brons

Finländska juniormästerskapen

[redigera | redigera wikitext]
  • 1967 – 800 meter, guld
  • 1968 – 800 meter, silver
  • 1968 – 1500 meter, guld

Finländska mästerskapen inomhus

[redigera | redigera wikitext]
  • 1969 – 1500 meter, silver
  • 1972 – 3000 meter, silver

Europarekord

[redigera | redigera wikitext]
  • 800 meter – 1.44,5 (1972)

Rekordet stod sig till den 26 augusti 1973

Personliga rekord

[redigera | redigera wikitext]

Utomhus

Inomhus

  1. ^ [a b] Matti Hannus, Yleisurheilu - Tuhat tähteä (1983)
  2. ^ [a b] Pekka Vasala, Det finska löparundret - CeWe-förlaget 1976
  3. ^ Olympic Report Mexico 1968, Volume 3: The Games
  4. ^ Pekka Vasala München 1972 --- YouTube video
  5. ^ Olympic Report Munich 1972, Volume 3: The Competitions