Hoppa till innehållet

Frank Gehry

Från Wikipedia
Frank Gehry
FöddFrank Owen Goldberg
28 februari 1929[1][2][3] (95 år)
Toronto[4], Kanada
Andra namnGehry, Frank Owen
Medborgare iUSA[5][4] och Kanada[6]
Utbildad vidUniversity of Southern California
Harvard University
USC School of Architecture, kandidat i arkitektur,
Harvard Graduate School of Design
Bloor Collegiate Institute
Harbord Collegiate Institute
SysselsättningArkitekt[7]
ArbetsgivareColumbia University
Noterbara verk8 Spruce Street, Fondation Louis Vuitton, Walt Disney Concert Hall, Stata Center[8] och Guggenheimmuseet
Utmärkelser
Pritzkerpriset (1989)
Praemium Imperiale (1992)[9]
Wolfpriset i arkitektur (1992)[10]
Dorothy och Lillian Gish-priset (1994)
AIA:s guldmedalj (1999)
Royal Gold Medal (2000)[11]
Hedersdoktor vid Alcalás universitet (2001)[12]
National Medal of Arts (2002)
Companion av Kanadaorden (2002)[13]
California Hall of Fame (2006)
Gyllene lejonet (2008)
Great Immigrants (2009)[14]
Steiger Award (2011)
Prinsessan av Asturiens pris i konst (2014)[15]
Twenty-five Year Award
National Design Awards
Karl den stores orden
Kanadaorden
Drottning Elizabeth II:s diamantjubileumsmedalj[16]
Frederick Kiesler-priset
Drottning Elizabeth II:s guldjubileumsmedalj[17]
Presidentens frihetsmedalj
Webbplatsfoga.com
Redigera Wikidata
Guggenheimmuseet, Bilbao, Spanien.
Wiggle Side Chair i korrugerad wellpapp.
Gångbro i Millennium Park i Chicago.

Frank Owen Gehry, ursprungligen Goldberg, född 28 februari 1929 i Toronto i Kanada, är en kanadensisk-amerikansk arkitekt.

Frank Gehry, som är bosatt i USA sedan 1947, grundade 1962 Frank O. Gehry and Associates, sedan 1979 Gehry & Krueger Inc.. Han arbetar sedan slutet av 1970-talet i en dekonstruktiv stil. Som självständig arkitekt började Frank Gehry i liten skala med "låga material" som hönsnät, plywood och korrugerad plåt. Hans eget bostadshus tjänade under flera år som experimentverkstad för olika kompositionsövningar; upphittade objekt fick genom collageteknik bilda funktionsanpassade skulpturer. Detta sätt att närma sig arkitektur kan, på många sätt, sägas vara typiskt för den amerikanska västkusten på 1970-talet.

Frank Gehry övergick så småningom till att kombinera klassiska teman med massiva dekonstruktiva volymer. Resultatet ger en söndersprängd, nedsmält eller snedvriden verkan. På senare tid har Gehry fått allt större och mer internationella uppdrag med museet i Bilbao som det mest omtalade exemplet. Dessa projekt, ofta mycket storskaliga, utmärks snarare av betong och stål. Han fokuserar mycket på hur människor rör sig genom byggnaden och dess kulturella omgivning.

Som möbelformgivare har Frank Gehry anammat en liknande filosofi; med en förkärlek för material som ansetts olämpliga för designade ting har han ritat flera serier med billiga stolar och fåtöljer i återvunna material, korrugerad kartong och metallstänger.

Frank Gehry erhöll Pritzkerpriset 1989.

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Fondation Louis Vuitton i Paris, 2014
  • Marqués de Riscal Hotel i Elciego, Spanien, 2006
  • Stata Center, Massachusetts Institute of Technology, 2004
  • Museet Experience Music Project, Seattle, Washington, USA, 2000
  • Kontorshuset Gehry Tower, Hannover, Tyskland, 1999–2001
  • Universitetsbyggnad på University of Cincinnati, Cincinnati, USA, 1993
  • Det dansande huset, Prag-Nové Mesto, Tjeckien, 1993–94
  • Ishockeystadium (Mighty Ducks), Anaheim, Kalifornien, USA, 1993–95
  • Children's Museum, Boston, USA, 1991
  • Museo Guggenheim Bilbao, Bilbao, Spanien, 1991–97
  • Kulturcentret The American Center, Paris, Frankrike, 1990–94
  • Walt Disney Concert Hall, Anaheim, Kalifornien, USA, 1989-96
  • Disney Village (tidigare Festival Disney), Disneyland Paris, Marne-la-Vallée, Frankrike, 1988–92
  • California Aerospace Museum, Los Angeles, Kalifornien, USA, 1982–84
  • Konstnärsateljé, Indiana Avenue Houses, Venice, Kalifornien, USA, 1981
  • Frank Gehrys bostad, Santa Monica, Kalifornien, USA, 1977–79
  • Privatbostad/konstnärsateljé, Danziger Studio-Residence, Hollywood, USA, 1964
  1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0962197co0047972, läst: 14 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Frank O. Gehry, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 121131, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6jd53zm, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] The Other Interface, läs onlineläs online, läst: 20 maj 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 2108, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 25 september 2012, Libris-URI: qn245ws80vz3rx7, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 51396, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, The New York Times , läst: 4 juli 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.praemiumimperiale.org , läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, riba-prd-assets.azureedge.net , läst: 6 september 2024.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.uah.es .[källa från Wikidata]
  13. ^ Kanadaordens mottagardatabas, Kanadaorden mottagar-ID: 146-1875.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.carnegie.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.fpa.es .[källa från Wikidata]
  16. ^ Kanadaordens mottagardatabas, Kanadaorden mottagar-ID: 126-103013.[källa från Wikidata]
  17. ^ Kanadaordens mottagardatabas, Kanadaorden mottagar-ID: 125-39440.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]